Golvmaterial, som vanliga bygg- och dekorationsmaterial, måste inte bara vara bekväma och estetiskt tilltalande utan också ha en viss säkerhetsnivå. Brandmotstånd är en avgörande aspekt av säkerhetsprestanda, och olika länder har utvecklat specifika brandtestmetoder.
01 Metod för strålningsvärmekälla
Representativa metoder: GB/T 11785, EN ISO 9239-1, AS ISO 9239-1, ASTM E648, NFPA 253, DIN 4102-14
Tillämpliga prover: Lämplig för olika golvmaterial, såsom textilmattor, trägolv, gummi- och plastgolv, kompositgolv och golvbeläggningsmaterial, etc.
Metodbeskrivning: I en testförbränningskammare antänds ett horisontellt placerat golvmaterial med en T--formad brännare. En värmestrålningspanel är fixerad i en vinkel ovanför materialet och verkar kontinuerligt på provytan. Flamutbredningsförmågan hos provet observeras under testet. Ju längre utbredningsavståndet är, desto lägre är det kritiska värmestrålningsflödet och desto sämre är provets flamskyddande prestanda. Vissa tester kan också kräva ytterligare testning och registrering av rökproduktion i rökkanalen.
Prestandakrav: Se relevanta krav i nationella byggregler eller industristandarder.
Testdiagram:
02. Pillermetod
Representativa metoder: GB/T 11049, ISO 6925, ASTM D2859, BS 6307, 16 CFR 1630, 16 CFR 1631
Tillämpliga prover: Gäller alla typer av tyggolv, oavsett konstruktion eller fibersammansättning. (GB/T 11049, ISO 6925, BS 6307)
16 CFR 1630: Mattor med dimensioner större än 1,83 m (6 fot) och en yta större än 2,23 m² (24 sq.ft) (tvätt kan väljas baserat på faktiska förhållanden).
16 CFR 1631: Mattor med dimensioner mindre än 1,83 m (6 fot) och en yta större än 2,23 m² (24 sq.ft) (tvätt kan väljas baserat på faktiska förhållanden).
Metodbeskrivning: Ett 230±3 mm kvadratiskt prov placeras horisontellt med den exponerade sidan vänd uppåt. Placera ett litet piller platt i mitten av provet och tänd det lätt med en tändare. Testet avbryts när den antända lågan, eller någon spridande låga, brinner tills den slocknar, eller när den brinner med eller utan låga till någon kant av hålet i metallplattan. Observera den maximala skadade längden (mm) för varje prov. Upprepa testet på minst 8 prover.
Testkrav: Ej specificerat i GB/T 11049 / ISO 6925.
ASTM D2859 / 16 CFR 1630: Avståndet mellan kanten på den brända delen och den inre kanten av den cirkulära metallramen ska inte vara mindre än 25 ± 0,5 mm (1 tum).
Testdiagram:
03 Hot Metal Nut Test (BS 4790)
Tillämpliga prover: Gäller alla tyggolvmaterial
Metodbeskrivning: Placera en mutter uppvärmd till 900 grader ±20 grader på ett horisontellt utlagt-prov i 30±2 sekunder. Registrera om provet antänds eller huruvida det brinner efter antändningen. Upprepa testet på 3 prover.
Testkrav: Se BS 5287, som kan delas in i:
Testdiagram:
04. Alkoholbaserat-tändningstest av bomullstyg (DIN 51960)
Tillämpliga prover: Organiska golvmaterial (Obs! exklusive tyger)
Metodbeskrivning: Lägg provet horisontellt på en träskiva och placera ett tunt bomullsark (fiberduk) med en diameter på 25 mm i mitten av provet. Häll 2,5 ml 96 % ren etanol jämnt på plåten och tänd den. Efter att lågan släckt, observera och mät det största brännmärket. Observera att provets missfärgning inte beaktas. Upprepa testet på 5 prover.
Resultatutvärdering:
Klass 1 ---Brännmärket för alla 5 proverna är inte större än 50 mm;
Klass 2 ---Brännmärket på ett eller flera prover överstiger 50 mm.
Sammanfattning
Metod 1 är tillämplig på det bredaste utbudet av produkttyper och områden, med en viss grad av utbredd användning och kräver att golvmaterialet har starka flamskyddsegenskaper.
Metoderna 2, 3 och 4 är mycket lika och skiljer sig endast åt i vilken typ av förbränningskälla som används. Metoderna 2 och 3 är dock för brandfarliga tyggolvmaterial, vilket kräver att provet har vissa flamskyddsegenskaper; Metod 4 är för icke-vävda organiska golvmaterial; Metod 3 och 4 är relativt oklara och föråldrade, krävs endast för produkter som säljs på den brittiska och tyska marknaden.
